{Project} Tanniner i vallfodret för ökad kväveeffektivitet i ekologisk mjölkproduktion. [Tanniferous forage for improved nitrogen efficiency in organic dairy production.] Runs 2005 - 2007. Project Leader(s): Eriksson, Torsten, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU .
Full text not available from this repository.
Summary
Kommande krav på 100% ekologiskt foder innebär en stor utmaning för den ekologiska mjölkproduktionen. Det gäller speciellt proteinförsörjningen, eftersom klimatet gör att proteingrödor som t.ex. sojabönor eller solrosor inte kan odlas med framgång hos oss. En långsiktig ekologisk produktion måste innebära att foderförsörjningen till övervägande del ska vara baserad på fodermedel från närområdet. Import av ekologiska proteinfodermedel är inte långsiktigt försvarbar. En avgörande faktor kommer här att vara möjligheterna att utnyttja näringsrikt, hemmaodlat vallfoder.
Vallfoder med stort inslag av baljväxter, röd- och vitklöver samt lusern, är basen i de flesta foderstater på ekologiska mjölkgårdar idag. Baljväxternas luftkvävefixering gör att skördarna blir goda utan hjälp av mineralgödsel. De har också ett högt råproteininnehåll som borde kunna stå för det mesta av kornas proteinbehov.
Tyvärr är det svårt att få ett bra utnyttjande av baljväxters råprotein hos idisslare, eftersom det i regel bryts ned mycket snabbt till ammoniak i våmmen för att tas upp i blodet och utsöndras med urinen. En långsammare nedbrytning skulle göra att våmnedbrutet protein till större del skulle hinna byggas in i mikrobprotein och en större del onedbrutet foderprotein skulle lämna våmmen och tas upp i tunntarmen. Vissa baljväxter, som käringtand och esparsett, innehåller kondenserade tanniner som binder till proteiner och minskar proteinnedbrytningen i våmmen. Protein-tannin-komplexet löses upp i det lägre pH som finns i löpmagen och proteinet kan absorberas i tunntarmen. Tanninhalten i svenskodlad käringtand är relativt låg, men tidigare försök har visat att den är tillräcklig för att minska proteinnedbrytningen in vitro.
Målsättningen med projektet är att undersöka om en foderstat med ensilage av svenskodlad käringtand kan förbättra mjölkkors proteinförsörjning och kväveeffektivitet.
Blandvall med käringtand och rajgräs respektive vitklöver och rajgräs ensileras.
Summary translation
Starting from 2008, rations in organic dairy farming must consist of 100% organic feeds. This requirement will create a great challenge for the protein supply of high-yielding cows. Important protein crops like soybeans and sunflowers are not suitable for growing in Sweden. A key factor in organic dairy farming is successful utilization of homegrown forage. Forage from leys dominated by legumes such as red clover, white clover or lucerne already forms the basis of rations for organic dairy cows in Sweden. The nitrogen-fixing ability of legumes supports high forage yields without artificial fertilizers. Their high crude protein content should theoretically be sufficient to cover most of the cow’s protein requirement.
Unfortunately, crude protein from legumes is generally not well utilized by the ruminant. The protein is rapidly degraded in the rumen to ammonia, which is taken up by the bloodstream and subsequently excreted as urinary urea. A lower ruminal degradation rate of forage protein would allow more of the degraded protein to be recycled as microbial protein. Furthermore, a larger proportion of undegraded feed protein would escape the rumen and be absorbed in the small intestine. Both these alterations would contribute to an improved protein supply.
Certain legumes such as birdsfoot trefoil and sainfoin contain condensed tannins, which decrease ruminal protein degradation by binding to proteins. The protein-tannin complex is dissolved when exposed to the lower pH in the abomasum and the protein may then be digested and absorbed in the small intestine. Despite the relatively low tannin content of birdsfoot trefoil grown in Sweden, previous experiments have demonstrated varietal differences in ruminal in vitro degradation of protein.
The objective of the experiment is to examine whether a ration with silage from birdsfoot trefoil grown in Sweden has the capacity to improve protein supply and nitrogen utilization in dairy cows.
Silage from a birdsfoot trefoil-perennial ryegrass ley will be compared to silage from a white clover-perennial ryegrass ley and fed to dairy cows in early lactation.
Milk production and nitrogen excretion from faeces and urine will be measured.
Microbial protein production will be estimated by analyses of urinary allantoin and total purines in rumen contents.
Nitrogenous compounds such as peptides, amino acids and ammonia will also be monitored in the rumen to define the extent of protein degradation.
These measurements will allow us to study the proportion of intake protein excreted in milk, faeces and urine and also to estimate differences in microbial protein production.
EPrint Type: | Project description |
---|---|
Location: | Dept of Animal Nutrition and Management, SLU Kungsängen Research Centre SE-753 23 Uppsala Torsten.Eriksson@huv.slu.se |
Keywords: | lower ruminal degradation rate, larger proportion of undegraded feed protein, birdsfoot trefoil |
Subjects: | Animal husbandry > Production systems > Dairy cattle Animal husbandry > Feeding and growth |
Research affiliation: | Sweden > Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) > Department of Animal Nutrition and Management |
Research funders: | Sweden > Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) > Ekoforsk |
Start Date: | 1 January 2005 |
End Date: | 31 December 2007 |
Deposited By: | Fredriksson, Pelle |
ID Code: | 7608 |
Deposited On: | 13 Mar 2008 |
Last Modified: | 20 Aug 2009 14:31 |
Repository Staff Only: item control page