Foderförsörjning och välfärd i ekologisk grisköttproduktion

Summary

Foder i ekologisk produktion ska till huvuddelen vara hemmaproducerat. Begränsade möjligheter att använda tillgängliga foderresurser och fodertillsatser innebär svårigheter när det gäller att tillgodose djurets behov av livsnödvändiga aminosyror. Detta kan försämra produktionen och ger ett försämrat proteinutnyttjande med förluster av kväve till miljön som följd. En viktig del i ekologisk grisproduktion är att djuren kan utföra sina naturliga beteenden. Tillgången till grovfoder ger längre ättider och bidrar till minskad förekomst av aggressioner och stress. Hälsoläget hos grisar påverkas av inhysningsform och klimat och kan därför skilja mellan utomhus- och inomhusproduktion.
Projekt Eko-gris syftar bl.a. till att undersöka hur lägre innehåll av aminosyror i fodret samt hur olika inhysningssystem påverkar slaktsvinens produktion, slaktkroppsegenskaper, köttkvalitet och grisarnas beteende. Vidare studeras förekomst av parasiter och infektionssjukdomar.
Produktion och beteende påverkades inte av fodrets aminosyrainnehåll, men skiljde mellan ute- och innegrisar. Lägre aminosyranivå inverkade inte negativt på grisarnas dagliga viktökning. Varken foderutnyttjande eller slaktkroppskvalitet skiljde signifikant mellan grupperna. Inte heller påverkades grisarnas beteenden av fodrets aminosyranivå. Grisarna i utomhussystemet växte snabbare än inomhusgrisarna (910 mot 821 g; p<0,001), men ingen skillnad förelåg i foderutnyttjande (34,3 mot 35,5 MJ/kg viktökning; p=0,203). Inte heller fanns någon signifikant skillnad i slaktkroppens köttinnehåll (56,8 mot 57,9 %; p=0,134). Beteendestudierna visade att utomhusgrisarna rörde sig betydligt mer än inomhusgrisarna. Det fanns även en tendens till att de bökade mer. ”Nosa”, ”nafsa”, ”knuffa” och ”bita-svans” förekom oftare inne än ute.