Wivstad, Maria (2005) Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk – användning och risker för miljö och hälsa. [Pesticides in Swedish agriculture - use and risks for environment and human health.] Swedish University of Agricultural Sciences , Centre for sustainable agriculture.
![[thumbnail of kemikalieutredn.pdf]](/style/images/fileicons/application_pdf.png) |
PDF
- English
1MB |
Document available online at: http://www.cul.slu.se/information/publik/kemikalieutredn.pdf
Summary
Den här rapporten är en kunskapssammanställning om användningen av kemiska bekämpningsmedel ijordbruket och trädgårdsnäringen, och om risker för miljö och hälsa. Försiktighetsprincipen och utbytesregeln är vägledande vid godkännandet av bekämpningsmedel i Sverige. Försiktighetsprincipen är dock inte lätt att tolka och vägs dessutom mot den ekonomiska nyttan av ett kemiskt ämne. Inom EU finns en gemensam reglering av användningen av bekämpningsmedel och ämnen som bedöms vara acceptabla förs upp på en positivlista. Ett tiotal ämnen som tidigare varit förbjudna i Sverige har hittills förts upp på denna lista, inget av dessa säljs dock för närvarande här. Sedan mitten av 1980-talet har olika svenska politiska handlingsprogram haft målet att minska bekämpningsmedelsanvändningen. Mängderna har också minskat, men behandlingsfrekvensen var år 2003 lika stor som under första halvan av 1980-talet. Herbicider utgör knappt 90 procent av den använda mängden bekämpningsmedel. Specialisering och högre lönsamhetskrav är de främsta anledningarna till den ökade bekämpningsfrekvensen som skett sedan år 1995. Användningen skiljer sig kraftigt mellan olika grödor och regioner i Sverige. För några år sedan användes hälften av landets bekämpningsmedel i Skåne där knappt tjugo procent av åkerarealen finns. I många andra länder är användningen av bekämpningsmedel större än i Sverige. I exempelvis Sydeuropa används 30–80 kg/ha aktiv substans i frukt- och vinodlingarna, vilket kan jämföras med medeldosen i Sverige år 2003: 0,4 kg/ha aktiv substans. Användningen av bekämpningsmedel i äppelodlingar är ett exempel där behandlingsintensiteten är högre utomlands. Dessutom används medel som är förbjudna i Sverige. Rester av bekämpningsmedel .nns i vår miljö, i sjöar och vattendrag, regn- och grundvatten och i livsmedel. Högst halter åter.nns i vattendrag i jordbruksområden under odlingssäsongen och ogräsmedel som till exempel glyfosat, bentazon och MCPA dominerar. Ofta hittas flera bekämpningsmedel i samma vattenprov. I grundvatten och dricksvatten förekommer inte rester lika ofta som i ytvatten. Även i regnvatten finns rester av bekämpningsmedel. Livsmedelsverkets kontroll av bekämpningsmedel i livsmedel påträffade rester i cirka hälften av proverna av frukt och grönt år 2003. Vindruvor och päron är exempel på frukt med höga resthalter, ibland flera gånger högre än den högsta tillåtna akuta referensdosen. Denna dos motsvarar den mängd av en kemikalie som kan intas under en dag utan märkbar risk för hälsan. Under de senaste decennierna har det pågått ett arbete med att minska riskerna med bekämpningsmedel i Sverige. Kemikalieinspektionen har gjort en riskbedömning av samtliga bekämpningsmedel och ett stort antal substanser med farliga egenskaper har förbjudits. Hanteringen av bekämpningsmedel ute på gårdarna har även förbättrats genom informations- och utbildningssatsningar. Så länge bekämpningsmedel fortsätter att användas sprids de dock till miljöer utanför fältet och påverkar floran och faunan där. Det är komplicerat att värdera riskerna med kemikalier. Riskerna handlar till en del om långsiktiga och indirekta effekter på hälsa och ekosystem och blir därigenom svårbedömda. I rapporten betonas särskilt bristen på kunskap om blandningar av ämnen. Vid riskbedömningen i samband med ett godkännande testas enbart enskilda substanser, inte blandningar, vilka kan förstärka ett ämnes giftighet jämfört med om ämnet förekommer ensamt. Användningen av kemiska ogräsmedel är en av anledningarna till att antalet ogräsarter minskat kraftigt sedan 1970-talet. Det har skapats ett selektionstryck så att svårbekämpade arter gynnats på de lättbekämpades bekostnad. Det har även skett en förskjutning mot mer motståndskraftiga typer, varav vissa utvecklat en fullt utbildad resistens mot kemiska ogräsmedel. Resistens är även ett problem när det gäller insektsmedel. Rapsbaggar har exempelvis blivit motståndskraftiga mot syntetiska pyretroider. Fåglarna i odlingslandskapet har också minskat kraftigt sedan 1970-talet. Nya brukningsmetoder och en annorlunda landskapsstruktur spelar stor roll för förändringen, förutom effekter av användningen av bekämpningsmedel. Minskningen anses främst vara en indirekt effekt genom att bekämpningsmedlen medför en minskad mängd mat i form av insekter och ogräsfrön. Många bekämpningsmedel är giftiga för vattenlevande organismer och det registreras regelbundet halter som kan ge skadliga effekter på flora och fauna i vattnet. Flera studier i artificiella vattenmiljöer har påvisat ekologiska störningar efter tillsats av bekämpningsmedel. Flera i dag använda insektsmedel, syntetiska pyretroider, har i låga doser visat sig påverka fortplantningen hos laxfiskar. Hannarna förlorar sin förmåga att känna igen honornas könshormon. I dag finns det inga omfattande hälsoundersökningar som visar att användningen av bekämpningsmedel orsakar kroniska hälsoproblem. Sprutförare utsätts dock för en större risk än den övriga befolkningen. Det råder stor kunskapsbrist när det gäller långsiktiga effekter av en exponering för låga doser av många olika ämnen samtidigt. Akut hälsovådliga halter, speciellt för barn, förekommer ibland i importerad frukt och grönt. I många utvecklingsländer är förgiftningsfall av bekämpningsmedel vanligt förekommande. Resultat från djurförsök tyder på att det finns samband mellan vissa bekämpningsmedel och cancer. Vissa cancerformer drabbar också oftare lantbrukare, som exempelvis leukemi och hjärntumör. Ett fåtal bekämpningsmedel som är godkända i Sverige misstänks kunna orsaka cancer, bland annat substansen mankozeb. Det anses att neurologiska sjukdomar som tillexempel Alzheimers och Parkinsons sjukdom, orsakas av ett samspel mellan miljögifter och ärftliga faktorer. Flera insektsmedel har en nervpåverkan, men orsakssammanhangen bakom ovan nämnda sjukdomar är inte så kända.
Summary translation
This report is on the use of pesticidies in the agriculture in Sweden. It´s a synthesis on what we know and do not know about the environmental effects and the effects on human health.
| EPrint Type: | Report |
|---|---|
| Keywords: | bekämpningsmedel miljögifter insektsmedel hälsovådliga halter miljö hälsa |
| Subjects: | Food systems > Food security, food quality and human health Knowledge management > Research methodology and philosophy > Research communication and quality |
| Research affiliation: | Sweden > Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) > CUL - Centre for Sustainable Agriculture |
| Related Links: | http://www.cul.slu.se/information/publik |
| Deposited By: | Fredriksson, Pelle |
| ID Code: | 5574 |
| Deposited On: | 14 Sep 2005 |
| Last Modified: | 12 Apr 2010 07:31 |
| Document Language: | Swedish/Svenska |
| Status: | Published |
| Refereed: | Not peer-reviewed |
| Additional Publishing Information: | ISBN 91-576-6827-2 |
Repository Staff Only: item control page
Download Statistics
Download Statistics
