Engström, Agr Lena and Lindén, AgrD Börje (2008) Kväveförsörjning i ekologiska odlingssystem med vall - höstraps - vete. [N-supply in organic crop systems with ley - winter oilseed rape - wheat.] Report, no. 16. .
![[thumbnail of Slutrapport_för_vallekoraps__2_.pdf]](/style/images/fileicons/application_pdf.png) |
PDF
- English
660kB |
Document available online at: http://po-mv.slu.se
Summary
I fem treåriga fältförsök (2001-2006), belägna i Bohuslän och Halland, studerades efterverkan av klövergräsvall, utnyttjad som slåttervall och gröngödslingsvall, vid odling av höstraps som efterföljande gröda. I en av tre behandlingar av vallen togs två skördar, innan vallen bröts efter andraskörden. I ett annat led togs första skörden tillvara, medan återväxten plöjdes ned vid tidpunkten för andraskörden. I den tredje behandlingen utnyttjades vallen helt för gröngödsling, med en putsning vid tiden för första vallskörden. Efter vallbrottet såddes höstraps. Vidare undersöktes i vilken utsträckning flytgödseltillförsel till höstrapsen på våren förbättrade dess kväveförsörjning och avkastning. Efterverkan av vallen och höstrapsen studerades efter höstrapsåret, dels i höstvete (med relativt tidig plöjning efter rapsskörden) och dels i vårvete, med och utan stubbearbetning efter rapsskörden samt med och utan fånggröda (rödklöver+engelskt rajgräs) som såtts in i höstrapsen. I de led där vårvete skulle sås plöjdes marken på senhösten eller våren därefter.
I de led där två skördar togs av klövergräsvallarna fördes i medeltal drygt 160 kg N/ha bort med den skördade grönmassan, och endast stubb innehållande närmare 20 kg N/ha brukades ned vid vallbrottet. Där förstaskörden togs tillvara bortfördes med denna drygt 80 kg N/ha, och närmare 80 kg N/ha i grönmassa samt kväve i stubb plöjdes ned i samband med vallbrottet. I det rena gröngödslingsledet fastställdes en total kväveproduktion på ca 300 kg N/ha i form av avslaget växtmaterial och stubb, som lämnades kvar på marken fram till plöjningen av vallen.
Den större anhopningen av mineraliserat kväve i marken till följd av vallbrottet togs väl tillvara av den sådda höstrapsen, där denna utvecklades bra (med ett N-upptag i blasten på i medel-tal 47 kg N/ha på senhösten). I totalt sett fyra försök (utöver de fem nämnda), där det var för torrt för att rapsfröet skulle gro väl, förblev emellertid det mineraliserade kvävet outnyttjat och mängden mineralkväve (min-N) inom 0-90 cm markdjup på senhösten ökade från i medeltal 20 kg N/ha till ca 90 kg N/ha, vilket var nästan dubbelt så mycket som på senhösten i försöken med väl etablerad höstraps. Torkans verkan blev särskilt påtaglig, genom att vallen tidigare tömt marken på vatten. Slutsatsen av detta är, att man bör ta den andra vallskörden och bryta vallen så tidigt som möjligt, så att det blir större chans att nederbörd hinner fukta upp jorden inför höstrapssådden.
Efterverkan av vallen möjliggjorde en fröskörd av höstrapsen på i medeltal 1720 kg ts/ha. De olika vallbehandlingarna (ett led med två bärgade vallskördar, ett led med en bärgad skörd + andra skörd utnyttjad som gröngödsling och ett tredje led med gröngödslingsvall som putsats en gång) hade mot förmodan ingen tydlig inverkan vare sig på höstrapsens avkastning eller på min-N på senhösten efter vallbrottet, under våren därpå eller vid skörden av höstrapsen. Förklaringar kan vara ammoniakavgång vid putsningen av vallen, N-utlakning efter mineralisering av kväve i det nedplöjda vallmaterialet och/eller att kväve härstammande från vallens rotsystem är en viktig komponent i dess N-efterverkan. Den nötflytgödsel som tillfördes på våren till rapsen (i medeltal 76 kg N/ha som ammoniumkväve) hade ganska liten skördestegrande verkan, men skörden blev ändå signifikant större än i ogödslade led, i medeltal 300 kg rapsfrö per ha mer. Flytgödseln ökade höstrapsens N-upptag med 21 kg N/ha, vilket motsvarade 28 % av ammoniumkväveinnehållet. Eftersom det inte alltid är farbart tidigt på våren med tunga traktorekipage utrustade med flytgödselspridare, tvingas man ofta sprida lite väl sent i förhållande med rapsens tillväxtrytm, vilket förutom ammoniakavdunstning och denitrifikation av kväve kan vara en orsak till den låga merskörden.
Fånggrödan (rödklöver+rajgräs) och den stora mängden spontan vegetation (i ett led utan stubbearbetning och med sen plöjning) innehöll 30-40 kg N/ha vid provtagning under senhösten. Detta var tre ochfyra gånger mer kväve än i den spontana vegetationen efter stubbearbetning respektive i höstvetebrodden på senhösten. I leden med den kraftigaste höstvegetationen minskade mineralkvävemängderna till ca 28 kg N/ha, vilket var omkring 50 % mindre på senhösten än i leden med höstvete och tidig plöjning. Det fanns en tendens till större höstmineralisering efter flytgödseltillförseln till höstrapsen våren dessförinnan. Den uteblivna tidiga jordbearbetningen i leden med fånggröda och sen plöjning medverkadetroligtvis till att hålla N-frigörelsen på en låg nivå, medan plöjning och harvning inför höstvetesådden, eller tidig stubbearbetning följd av sen plöjning, stimulerade N-mineraliseringen, med ökad N-utlakningsrisk som följd. Då det efter höstraps normalt återfinns mer mineralkväve i marken på hösten än efter stråsäd, är uppenbarligen fånggröda och senarelagd jordbearbetning viktiga åtgärder för att minska vinterns kväveförluster efter denna gröda.
Höstvetet avkastade i genomsnitt 3870 kg/ha (15 % vattenhalt) och vårvetet 3530-3790 kg/ha i de olika leden, vilket är förhållandevis bra skördar i jämförelse med officiell skördestatistik för ekologisk odling. Orsaken är troligen bl.a. god N-efterverkan av både klövergräsvallen och höstrapsen, med så mycket som 120-130 kg utnyttjbart kväve från mark och förfruktsgrödor. Skörden av höst- och vårvetet påverkades dock inte av den flytgödsel som spritts till höstrapsen, och vårveteskörden ej heller av jordbearbetningen efter rapsskörden och av fånggrödan. Trots mindre min-N på senhösten genom fånggrödan och utebliven jordbearbetning fram till sen plöjning, och eventuellt större N-förluster över vintern i de övriga leden (med dubbelt så mycket min-N på senhösten), erhölls ingen tydlig efterverkan i form av större kväveinnehåll i vårvetet vid mognad och ej heller någon merskörd av detta i något av leden. En tendens till mer växttillgängligt kväve, som vårvetet kunde utnyttja, fanns dock efter fånggrödan.
Som framgått blev skörden av höstvetet i genomsnitt lika stor som i medeltal för vårvetet, men proteinhalten var signifikant högre i vårvetet. Med ett pris för ekologisk vårvete som de senaste fem åren varit ca. 0,50 kr/kg högre än för höstvete blev det ekonomiska utbytet av vårvete efter höstraps bättre än med höstvete efter höstraps.
Summary translation
Summary
Winter oilseed rape can take up more nitrogen during autumn than cereal crops and requires high amounts of nitrogen (N) for maximum yield. In organic farming clover-grass leys are often the previous crop to winter oilseed rape since large amounts of nitrogen are mineralised during the autumn, after ploughing the ley, and the following growing season. Whether the N-supply to winter oilseed rape is affected by harvesting the ley once or twice or keeping it as a green mulching crop are discussed in organic farming. Winter oilseed rape gives a good residual-N effect on the following crop but increased amounts of soil mineral nitrogen (Nmin) is often found at harvest of
oilseed rape and late autumn which increases the risk for N-losses during winter. Consequently there is a need to optimise the N-supply to winter oilseed rape and reduce the risk for N-losses. This is especially important in organic farming where N of-ten is a limiting source. In five field trials (2001-2006) the effect of three treatments of a clo-
vergrass ley (no harvest, one harvest, two harvests) on Nmin, net N-mineralisation, N-uptake and seed yield of organically grown winter oilseed rape (with and without application of dairy slurry in the spring) was studied. In the subsequent year the effect on Nmin, N-uptake and grain yield was studied in winter wheat (following early soil cultivation/ploughing) and in spring wheat (following early soil cultivation/ploughing, catchcrop/late ploughing and no catchcrop/late ploughing).
Different amounts of above ground ley crop incorporated into the ground (in the three treatments) had no impact on oilseed rape seed production or Nmin in late autumn after ploughing the ley, in early spring or at harvest of the following winter oilseed rape. The reason for this could be that the roots are of more importance for the N-supply after leys and were most likely similar in all treatments. The impact of the slurry application to the winter oilseed rape was surprisingly small and increased yield with 300 kg ts/ha. In late autumn after harvest of oilseed rape Nmin was reduced by 50 % with catch crop (or spontaneously occurring crop) and late ploughing compared to where winter wheat was sown after early cultivation and ploughing or early cultivation followed by late ploughing. The results showed that catch crop (or spontaneous crop) and late ploughing (followed by spring wheat) were efficient methods to reduce the risk for N-losses after winter oilseed rape.
Subsequent wheat yield was relatively high, indicating a sufficient N-supply, but was not affected by the ley treatments, slurry application or various soil cultivation (with or without catchcrop) after harvest of oilseed rape. Yield of winter and spring wheat was similar and with a price 0,5 kr/kg higher for spring wheat, economically as well as environmentally the best choice of subsequent crop to winter oilseed rape was spring wheat.
| EPrint Type: | Report |
|---|---|
| Keywords: | ekologisk höstraps, fånggröda, sen plöjning, organic winter oilseed rape, catch crop, ploughing late |
| Subjects: | Soil > Nutrient turnover Crop husbandry > Crop combinations and interactions Crop husbandry > Soil tillage |
| Research affiliation: | Sweden > Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) > Department of Soil and Environment Sweden > Swedish Board of Agriculture SJV |
| Deposited By: | Engström, Lena |
| ID Code: | 13095 |
| Deposited On: | 14 Feb 2008 |
| Last Modified: | 12 Apr 2010 07:36 |
| Document Language: | Swedish/Svenska |
| Status: | Published |
| Refereed: | Not peer-reviewed |
Repository Staff Only: item control page
Download Statistics
Download Statistics
