%X Sedan 1 augusti 2000 är det inte längre tillåtet att tillsätta syntetiskt metionin till ekologiskt värphönsfoder, vilket komplicerar sammansättningen av ett fullvärdigt foder. För att metioninrestriktionen inte ska påverka djurens välbefinnande negativt så finns det, som vi ser det, två lösningar. Antingen kan mängden utfodrad metionin ökas genom att öka proteininnehållet i fodret, vilket leder till en icke önskvärd överutfodring av protein, eller så kan man med avelsarbete genetiskt anpassa hönorna till ett foder med lägre metionininnehåll.

Del 1:







Ekologisk äggproduktion är vad beträffar djurmaterial, foder, djurhälsa och effektivitet långt ifrån fulländad. Ett djurmaterial vid SLU har under ca 25 generationer selekterats för goda hälso- och äggproduktionsegenskaper på ett foder med lågt protein/metionin innehåll vilket hypotetiskt gör det lämpligt i ekologisk äggproduktion. Studiens syfte är att under kontrollerade former vid SLU jämföra detta djurmaterial med det vanligast förekommande kommersiella djurmaterialet (LSL) som främst är avsett att användas i konventionell äggproduktion. Djurhållningen kommer beträffande inhysning och skötsel att följa KRAV:s regler (beläggning, fönster, utevistelse). Två "KRAV-foder" som anpassats till resp. djurmaterial kommer att användas, med ett konventionellt värphönsfoder som kontroll. Produktion, foderförbrukning, djurhälsa registreras kontinuerligt. Äggkvalitet, knäck, smuts, gulans och vitans innehåll av ts, protein och fett kontrolleras också. Stor vikt läggs vid "utevistelsefunktionen" avseende skötsel och hygien samt utnyttjandegrad. Projektet förutsätter en byggnadsteknisk anpassning av ett stall (utevistelse, fönster) vid SLU Funbo-Lövsta. Ansökan avser två djuromgångar (upprepning) av studien. 















































































































































































































































Del 2:







Ett djurmaterial (Svenskhönan) som finns vid SLU har under cirka 25 generationer selekterats för goda hälso- och äggproduktionsegenskaper på ett foder med lågt protein-/metionininnehåll. Genom att det här djurmaterialet har selekterats på ett foder med en låg metioninhalt borde det hypotetiskt sett gjort de här hönorna mer anpassade till den fodermiljö som råder under ekologisk äggproduktion än djur som selekterats på ett kommersiellt värphönsfoder. 































































































































































































































































Syftet med projektet är att under kontrollerade former, med avseende på äggproduktion och välfärd, jämföra Svenskhönan med de vanligaste förekommande kommersiella djurmaterialen i Sverige, LSL och Hyline. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur de vitt skilda fodermiljöerna som de två djurmaterialen selekterats under påverkat djurens anpassning till ekologisk äggproduktion dvs. om det finns ett samspel mellan genotyp och miljö.
















%I Swedish University of Agricultural Sciences, SLU
%K low protein/metionin content, adaption, outdoor-area, production, breeding, hen
%L orgprints7289
%T Djurmaterialets betydelse vid äggproduktion under ekologiska betingelser