%T Samspel mellan h?nsh?llning och oljev?xtodling %X Ekologiskt lantbruk utvecklas konkret genom att ?ka kunskapen om till?mpad ekologisk teknik, t ex hur man kan utveckla ett samspel mellan djurh?llning och v?xtodling med syftet att minska p? punktbelastningar och beroendet av externa resurser. Den tanken stod som modell f?r v?rt f?rs?k med v?rph?ns i mobila hus och som hade sin utevistelse i olika gr?dor, n?mligen raps, solrosor, v?rvete och h?stvete. Utevistelse f?r h?ns i permanenta rastg?rdar kan medf?ra ?verskott av v?xtn?ring till marken och problem med parasiter och foth?lsa f?r h?nsen. F?r att minska dessa problem ?r det v?sentligt att h?nsen sprider sig v?l utomhus. Reglerna f?reskriver att marken ska kunna h?llas v?l bevuxen, varf?r h?ns oftast erbjuds utevistelse p? en etablerad vall som har en stark v?xtsv?l. Man har dock visat att kycklingar och h?ns f?redrar ytor med tr?d framf?r kort gr?s och att de undviker starkt solljus. Ett annat s?tt att ?ka den nyttjade markarealen till f?rdel f?r v?xtn?ringssituationen och troligen ocks? f?r parasitbelastningen, ?r att ha mobil h?nsh?llning d?r h?nsen flyttas runt inom och mellan f?lt i v?xtf?ljden. Om man vill integrera h?nsen i v?xtodlingen men har station?ra h?nshus b?r m?jligheten att ocks? odla v?xtf?ljdens gr?dor p? den mark d?r h?nsen ska ha sin utevistelse unders?kas. Spannm?l ?r den vanligaste gr?dan, som dessutom utg?r den huvuddelen av h?nsens f?da. Ekologiskt odlad rapsolja och solrosolja ?r efterfr?gade p? marknaden. Restprodukten rapskaka och solroskaka utg?r ett koncentrerat energi och proteintillskott till digivande suggor och h?gproducerande h?ns. Solros och raps ?r gr?dor som vanligen kr?ver ogr?sreglering. I ekologisk produktion ers?tts ofta kemisk bek?mpning med extra k?rningar f?r mekanisk bek?mpning eller av flamning, metoder som man egentligen vill minimera. Ovanst?ende resonemang ledde fram till att vi sommaren 2003 genomf?rde ett f?rs?k med v?rph?ns i mobila vagnar med raps och solros som gr?dor. Sommaren 2004 upprepades f?rs?ket med raps, h?stvete och v?rvete som gr?dor. Hypoteserna var att h?nsen har en ogr?sreglerande effekt i gr?dor med stort radavst?nd, att h?nsen uppfattar en gr?da som ?r h?gre ?n de sj?lva som ett skydd, att h?nsen bidrar med eng?dslingseffekt till gr?dan, att gr?da och ogr?s kan utg?ra en del av h?nsens foderintag, att den sammanlagda effekten blir en vinst n?r det g?ller markbehov f6;r h?nsens utevistelse j?mf?rt med att ha en s?rskild rastg?rd. F?rs?ken p?gick 25/6 ? 9/9 2003 och 22/6 ? 16/9 2004 p? Ekhaga f?rs?ksg?rd tillh?rande Sveriges Lantbruksuniversitet. I mitten av maj 2003 s?ddes fyra f?rs?ksytor och en kontrollyta med v?rraps och likadant med solros av en l?gv?xande sort. Varje f?rs?ksyta var 200 m2. Tv? flockar med 50 h?ns av Lohman Selected Leghorn (LSL) inhystes i varsin mobil h?nsvagn med foder, sittpinnar och reden. Vagnarna hade ?ppet golv, s? g?dseln f?ll direkt p? marken. H?norna hade fri tillg?ng p? helt vete, hel havre, sn?ckskal samt en blandning av fiskmj?l, kalk, vitaminer och mineraler i separata foderautomater. Dricksvattnet serverades i baljor under eller vid vagnarna H?nsen hade m?jlighet att g? ut och in dygnet runt. Vagnarna och h?nsen var 3 veckor i varje f?rs?ksruta, f?rst 2*3 veckor i raps sedan 2*3 veckor i solros. ?r 2004 var f?rs?ksrutorna st?rre, 1100-2000 m2 och gr?dorna var raps, v?rvete och h?stvete. Vi hade tre vagnar med 45 h?ns i varje, samma hybrid och ?lder som ?ret innan, och med samma utfodring. Vagnarna bytte gr?da varje vecka, och p? s? s?tt hade alla vagnar varit p? alla gr?dor fyra g?nger n?r f?rs?ket var slut. Vid varje flytt fick vagnen en ny plats. F?r att testa v?ra hypoteser gjorde vi f?ljande: - Beteendestudier: hur l?ngt sprider sig h?nsen fr?n vagnen? - H?nsens p?verkan p? ogr?s och gr?dor: Hur utvecklas ogr?s och gr?da n?r h?nsen finns i gr?dan j?mf?rt med en kontroll utan h?ns? - Gr?dans inverkan p? h?nsens beteende: Har gr?dans h?jd n?gon betydelse f?r om h?nsen g?r ut och hur de sprider sig? - H?nsens konsumtion, produktion och h?lsa: ?r det troligt att h?nsen f?r ett n?ringstillskott av gr?dan och hur p?verkas deras produktion och h?lsa? Gr?dans produktion: p?verkar h?nsen gr?dans produktion? - V?xtn?ringsbalanser: ?r ett mobilt system mer f?rdelaktigt ur v?xtn?ringssynpunkt ?n ett station?rt? Systemet som helhet har gett h?nsen skugga. H?nsen har betat gr?na v?xter i den omfattning som andra studier redovisar f?r h?gproducerande h?ns, och varit ute i gr?dan under motsvarande tid. N?r n?ringstillg?ngen ?kade ute, ?kade ?ven vistelsetiden ute. En rej?l ogr?sreglerande effekt erh?lls i raps och solros genom betning n?r ogr?set tillv?xte som mest och genom mekanisk p?verkan n?r ogr?set var i fr?. Spridningen av g?dseln efter h?nsen blev alltf?r oj?mn. Med ?ppen botten i vagnen m?ste den flyttas oftare, men h?nsen slipper n?stan helt att ha g?dsel i huset och sk?taren slipper att g?dsla ut. Arbetet med utg?dsling ers?tts med arbetet att flytta husen regelbundet. Rapsen och vetet gav s?v?l sk?rdad gr?da, t ex f?r h?nsens vinterbehov, som uteyta till h?nsen. H?nsen ?t minst 20 % mindre foder ?n f?rv?ntat, foder som inte beh?vde sk?rdas, lagras och k?ras fram. En resursbesparing. H?nsens fj?derdr?kt h?ll sig utm?rkt, men foth?lsan b?r f?rb?ttras. Slutsats om markbehov f?r utevistelsen: I station?ra system finns inget behov av speciell mark f?r utevistelsen eftersom h?nsen kan nyttja vanliga jordbruksgr?dor. I mobila system med ?ppna golv och n?r vagnen flyttas ofta f?r att f? en god spridning av g?dseln f?r man kanske r?kna med att ca 10m2 per h?na inte kan sk?rdas. Vi unders?kte in f?rekomsten av in?lvsparasiter och kan d?rmed inte visa i vilka ytor och rutiner som kan vara n?dv?ndiga f?r att h?lla h?nsen vid god h?lsa n?r det g?ller dessa. %K LSL, mobile houses, integration, rapeseed, sunflower, weeds %I Swedish University of Agricultural Sciences, SLU %L orgprints7925