Organic EprintsSamverkan mellan mångformig djurhållning och lokal foderproduktion Projektets syfte är att studera och utveckla ett system där nötkreatur, höns och gäss använder samma artrika bete i jämförelse med ett konventionellt betessystem med enbart nötkreatur. Vi tror att det kan finnas synergieffekter, som gör att avkastningen mätt som mängden producerat animaliskt protein per arealenhet kan öka vid ett sådant sambete. Vi vill också se om gässen kan hjälpa till att skydda hönsen mot hök och kontrollera förekomsten av vissa parasiter och sjukdomsalstrande bakterier hos höns och nötkreatur. Projektet är planerat som ett doktorandprojekt. Formas har beviljat medel för två projektår. Kompletterande medel söks hösten 2002. Inledningsvis sätter vi år 2002 upp ett förberedande försök på Ekhaga försöksgård med två kvigor, 120 betesvana gamla höns och 10 gäss. Syftet är att få erfarenhet ifråga om lämplig stängselteknik, fållstorlek, rotationstid, betesputsning osv. inför större jämförande försök. Samtidigt skall vi pröva om hönsens betesintag kan beräknas utifrån analys av vad de har i krävan. År 2003 och 2004 skall sambetessystemet jämföras med rent nötkreaturssystem. Det blir två försöksled upprepade på tre gårdar (Ekhaga, Bodarna och Hånsta Östergärde): Led 1: Tre ettåriga ungnöt betar före 300 värphöns och 20 gäss under cirka fyra månader. Försöksytan (ca 1,5 ha) betas med tre/fyra rotationer per år. Hönsen bor i vagnar där de utfodras med hel säd, koncentrat och snäckskal. Gässen går in på betet i slutet av juli och tillskottsutfodras endast vid slutet av betesperioden. Led 2: Tre ettåriga ungnöt betar på en intilliggande yta av samma storlek och med så långt möjligt samma vegetation. Man håller samma rotationshastighet på betet som i led 1. Betet på Bodarna är ett permanent bete med den naturliga flora som uppkommit efter mer än 10 års nötbete medan betet på Ekhaga och Hånsta Östergärde kommer att vara första respektive andra årets vall efter artrik insådd. Förändringar i betets kvalitet kommer att mätas på provytor genom beståndshöjd, betesmassa, bladyteindex, botanisk sammansättning samt innehåll av råprotein, fiber, socker och råfett. Betets smältbarhet för nötkreaturen mäts med VOS-metoden. Hönsens betesintag beräknas med hjälp av den metodik som utvecklats första försöksåret. Smaklighet och näringsvärde för höns beräknas för arter som cikoria och maskros genom att några höns periodvis hålls i burar för kvantitativ uppsamling av exkrementer. Djurens beteende på betesmarken observeras med avseende på vilka ytor de föredrar och hur höns och gäss samspelar. Production systemsProject description

Deposit Agreement

In depositing this eprint (a collection of files and associated bibliographic metadata), I grant Organic Eprints the right to make it permanently available on-line, with open access to all or in accordance with any access restrictions that I have specified. (Removal of eprints from the public archive is strongly discouraged, but will be granted upon request.)
I understand that Organic Eprints does not assume any responsibility if there is any breach of copyright in distributing these files or metadata.

For work being deposited by its own first author: I declare that this eprint is my own intellectual property and that I have the right to make it available in Organic Eprints in the manner chosen.

For work being deposited by someone other than its first author: I declare that I have gained the proper permissions from someone with the right to make this eprint available in Organic Eprints in the manner chosen - or that the material is in the public domain.

Clicking on the deposit button indicates your agreement to these terms. If you do not wish to deposit the eprint right now you can return to your user area, where you will find this eprint in your workspace. You can then later edit, clone and deposit it.