@misc{orgprints7276,
           title = {Samverkan mellan m\r angformig djurh\r allning och lokal foderproduktion

},
        keywords = {mixed grazing, cattle, geese, layers, sambete, n?tkreatur, h?ns, g?ss},
             url = {http://orgprints.org/7276/},
        abstract = {Projektets syfte ?r att studera och utveckla ett system d?r n?tkreatur, h?ns och g?ss anv?nder samma artrika bete i j?mf?relse med ett konventionellt betessystem med enbart n?tkreatur. Vi tror att det kan finnas synergieffekter, som g?r att avkastningen m?tt som m?ngden producerat animaliskt protein per arealenhet kan ?ka vid ett s?dant sambete. Vi vill ocks? se om g?ssen kan hj?lpa till att skydda h?nsen mot h?k och kontrollera f?rekomsten av vissa parasiter och sjukdomsalstrande bakterier hos h?ns och n?tkreatur. Projektet ?r planerat som ett doktorandprojekt.



Formas har beviljat medel f?r tv? projekt?r. Kompletterande medel s?ks h?sten 2002. Inledningsvis s?tter vi ?r 2002 upp ett f?rberedande f?rs?k p? Ekhaga f?rs?ksg?rd med tv? kvigor, 120 betesvana gamla h?ns och 10 g?ss. Syftet ?r att f? erfarenhet ifr?ga om l?mplig st?ngselteknik, f?llstorlek, rotationstid, betesputsning osv. inf?r st?rre j?mf?rande f?rs?k. Samtidigt skall vi pr?va om h?nsens betesintag kan ber?knas utifr?n analys av vad de har i kr?van. ?r 2003 och 2004 skall sambetessystemet j?mf?ras med rent n?tkreaturssystem. Det blir tv? f?rs?ksled upprepade p? tre g?rdar (Ekhaga, Bodarna och H?nsta ?sterg?rde): Led 1: Tre ett?riga ungn?t betar f?re 300 v?rph?ns och 20 g?ss under cirka fyra m?nader. F?rs?ksytan (ca 1,5 ha) betas med tre/fyra rotationer per ?r. H?nsen bor i vagnar d?r de utfodras med hel s?d, koncentrat och sn?ckskal. G?ssen g?r in p? betet i slutet av juli och tillskottsutfodras endast vid slutet av betesperioden. Led 2: Tre ett?riga ungn?t betar p? en intilliggande yta av samma storlek och med s? l?ngt m?jligt samma vegetation. Man h?ller samma rotationshastighet p? betet som i led 1. Betet p? Bodarna ?r ett permanent bete med den naturliga flora som uppkommit efter mer ?n 10 ?rs n?tbete medan betet p? Ekhaga och H?nsta ?sterg?rde kommer att vara f?rsta respektive andra ?rets vall efter artrik ins?dd. F?r?ndringar i betets kvalitet kommer att m?tas p? provytor genom best?ndsh?jd, betesmassa, bladyteindex, botanisk sammans?ttning samt inneh?ll av r?protein, fiber, socker och r?fett. Betets sm?ltbarhet f?r n?tkreaturen m?ts med VOS-metoden. H?nsens betesintag ber?knas med hj?lp av den metodik som utvecklats f?rsta f?rs?ks?ret. Smaklighet och n?ringsv?rde f?r h?ns ber?knas f?r arter som cikoria och maskros genom att n?gra h?ns periodvis h?lls i burar f?r kvantitativ uppsamling av exkrementer. Djurens beteende p? betesmarken observeras med avseende p? vilka ytor de f?redrar och hur h?ns och g?ss samspelar.}
}