<mets:mets OBJID="oai:orgprints.org:7153" LABEL="Eprints Item" xsi:schemaLocation="http://www.loc.gov/METS/ http://www.loc.gov/standards/mets/mets.xsd http://www.loc.gov/mods/v3 http://www.loc.gov/standards/mods/v3/mods-3-0.xsd" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xmlns:mods="http://www.loc.gov/mods/v3" xmlns:xlink="http://www.w3.org/1999/xlink" xmlns:mets="http://www.loc.gov/METS/"><mets:metsHdr CREATEDATA="2009-11-24T04:21:13Z"><mets:agent TYPE="ORGANIZATION" ROLE="CUSTODIAN"><mets:name>Organic Eprints</mets:name></mets:agent></mets:metsHdr><mets:dmdSec ID="DMD_oai:orgprints.org:7153_mods"><mets:mdWrap MDTYPE="mods"><mets:xmlData><mods:titleInfo><mods:title>Optimering av näringsbalansen i ekologisk ägg- och kycklingproduktion</mods:title></mods:titleInfo><mods:abstract>I dag är cirka 6 % av äggproduktionen i Sverige ekologisk och andelen ökar fortfarande, vilket innebär att 10 %-målet kan nås. Produktionen av ekologisk kyckling ligger långt från det uppsatta 2 %-målet, då endast cirka 0,2 % av slaktkycklingarna som föds upp är KRAV-godkända.&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
2005 införs krav på att 100 % av råvarorna i fodret ska uppfylla reglerna för ekologisk odling. Detta hotar att äventyra såväl produktionsmålet som djurhälsan. För närvarande är det tillåtet att använda 15 % icke-ekologiska råvaror i fodret, vilket setts som en förutsättning för att kunna upprätthålla en ekologisk fjäderfäproduktion. Nyafodersamman- sättningar innehållande nya, till fjäderfä tidigare inte använda proteinråvaror, behöver utvecklas för att fåglarnas behov av protein och aminosyror i bra balans ska kunna tillgodoses. Kravet på sådana råvaror är, förutom ett relativt högt proteininnehåll, en hög andel svavelhaltiga aminosyror. Fjäderfän har, på grund av sin fjäderdräkt, ett större behov av dessa aminosyror än vad andra djur har.&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
&#13;
Potentiella proteinrika råvaror är musslor, mjölk(bi)produkter, kakor och frön av raps, solros och lin. Det är av speciellt intresse att studera möjligheten att avgifta musslor (som innehåller algtoxin) och utfodra med dessa. Möjligheten att använda musslor och andra potentiella råvaror, var för sig och i olika kombinationer undersöks i kortare försöksserier i mindre grupper av kycklingar på golv och hos höns i så kallade inredda burar. Baserat på dessa resultat kommer intressanta råvaror att studeras vidare, dels i smältbarhetsstudier med kycklingar, och dels i större grupper av frigående höns med tillgång till utevistelse. För slaktkycklingar jämförs vanliga konventionella hybrider med så kallade långsamväxande hybrider, beroende på vilka som finns tillgängliga på den svenska marknaden. För värphöns jämförs någon av de två vanligaste hönsgenotyperna i Sverige med nya som införs för att vara bättre anpassade till ekologiska förutsättningar.</mods:abstract><mods:classification authority="lcc"> Poultry</mods:classification><mods:classification authority="lcc"> Feeding and growth</mods:classification><mods:genre>Project description</mods:genre></mets:xmlData></mets:mdWrap></mets:dmdSec><mets:amdSec ID="TMD_oai:orgprints.org:7153"><mets:rightsMD ID="rights_oai:orgprints.org:7153_mods"><mets:mdWrap MDTYPE="mods"><mets:xmlData><mods:useAndReproduction>
<p xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"><strong>Deposit Agreement</strong></p> 
<p xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml">In depositing this eprint (a collection of files and associated bibliographic 
metadata), I grant Organic Eprints the right to make 
it permanently available on-line, with open access to all or in accordance 
with any access restrictions that I have specified. (Removal of eprints from the 
public archive is strongly discouraged, but will be granted upon request.)<br /> 
I understand that Organic Eprints does not assume any responsibility 
if there is any breach of copyright in distributing these 
files or metadata.</p>
<p xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"><strong>For work being deposited by its own first author:</strong> 
I declare that this eprint is my own intellectual property and that I have 
the right to make it available in Organic Eprints in the manner chosen.</p>
<p xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"><strong>For work being deposited by someone other than its first
author:</strong> I declare that I have gained the proper permissions
from someone with the right to make this eprint available in Organic Eprints 
in the manner chosen - or that the material is in the public domain.</p>
<p xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml">Clicking on the deposit button indicates your agreement to these 
terms. If you do not wish to deposit the eprint right now you can 
<a href="http://orgprints.org/perl/users/myhome">return to your user area</a>, where you will find 
this eprint in your workspace. You can then later edit, clone and deposit it.</p>
    </mods:useAndReproduction></mets:xmlData></mets:mdWrap></mets:rightsMD></mets:amdSec><mets:fileSec></mets:fileSec><mets:structMap><mets:div DMDID="DMD_oai:orgprints.org:7153_mods" AMDID="TMD_oai:orgprints.org:7153"></mets:div></mets:structMap></mets:mets>