%S Ekologiskt lantbruk
%A Reine Ryd?n
%T MEDVINDENS TID Ekologiska Lantbrukarna och jordbrukspolitiken 1985?2000
%X Under 1980- och 90-talen utm?rktes jordbrukspolitiken i Sverige av tv?ra kast, f?rst till f?ljd av krav p? avreglering och marknadsanpassning, sedan genom medlemskapet i EU. Det bidrog till att sektorns policyn?tverk blev mer ?ppet ?n under f?reg?ende ?rtionden. Under samma period gynnades det ekologiska jordbrukets utveckling av det allm?nna milj?medvetandet och konsumenternas ?kande efterfr?gan. De flesta faktorerna i den politiska m?jlighetsstrukturen var d?rf?r positiva f?r Alternativodlarnas Riksf?rbund/Ekologiska Lantbrukarna.

Fr?n starten 1985 arbetade sig organisationen m?lmedvetet och med framg?ng in i n?tverket. Lantbruksmyndigheterna ins?g snart att ARF/Ekologiska Lantbrukarna med sin specialistkompetens kunde tillf?ra nya v?rdefulla resurser. De sl?ppte d?rf?r in organisationens representanter i sina arbetsgrupper, ?ven om det inledningsvis mest handlade om mindre betydelsefulla detaljfr?gor. Efter en viss inledande misst?nksamhet accepterades nykomlingen av det dominerande LRF, som b?rjade f? upp ?gonen f?r ekojordbrukets kommersiella potential. I den partipolitiska debatten spelade milj?fr?gorna i slutet av ?ttiotalet en avg?rande roll, vilket gjorde att det ekologiska jordbruket uppm?rksammades av politiker fr?n de flesta partier. Oml?ggningsst?det 1989 kan betraktas som ett genombrott och i forts?ttningen var s?v?l ekologiskt jordbruk som dess ledande intresseorganisation definitivt en kraft att r?kna med. I mitten av nittiotalet kunde ytterligare framg?ngar sk?rdas.
F?rst st?llde sig riksdagen bakom tioprocentsm?let och tog ett beslut om permanent ekost?d. Efter EU-intr?det inf?rdes nya bidrag i en s?dan omfattning att alltfler b?nder av ekonomiska sk?l ?vergick till ekologisk produktion. N?r tioprocentsm?let var uppfyllt st?llde statsmakterna genast in siktet p? tjugo procent.

Utvecklingen st?tte helt naturligt p? motst?nd fr?n intressen som kunde f?rlora p? en omf?rdelning av resurser fr?n det konventionella jordbruket. Det ?r trots allt befogat att beskriva den unders?kta femton?rsperioden som en tid av medvind f?r ARF/Ekologiska Lantbrukarna. Den snabba tillv?xten medf?rde emellertid en risk f?r konflikter mellan ideal och verklighet. Ekob?nderna var nu mer beroende av bidrag ?n tidigare och ekonomiska ?verv?ganden spelade en st?rre roll f?r m?nga medlemmar ?n i organisationens barndom. L?nsamhetskalkyler kolliderade med ideologin och ?pionj?randan? f?rsvagades n?r r?relsen b?rjade institutionaliseras. En annan konsekvens av organisationens ?kande inflytande var att ledningen m?ste ta ansvar f?r politiska beslut som den medverkat till, ?ven om en del medlemmar missgynnades. Disciplinering av medlemsopinionen ?r en inte s?rskilt behaglig men oundviklig f?ljd av medverkan i en korporativ beslutsprocess. 

I takt med det ekologiska jordbrukets tillv?xt har ett inbyggt dilemma gjort sig mer och mer p?mint. Det har blivit allt tydligare att Ekologiska Lantbrukarnas jordbrukspolitiska agerande pr?glas av en m?lkonflikt. Dels vill man p?verka hela jordbrukets utveckling i ekologisk riktning, dels fungerar man som intresseorganisation f?r en avgr?nsad grupp. Det senare syftet gynnas av en klar skiljelinje mellan ekologisk och konventionell produktion och om det konventionella jordbruket blir mer milj?v?nligt suddas gr?nsen ut. D? kan det bli sv?rare att motivera s?v?l ekost?d som h?gre priser p? ekologiska livsmedel. Ekologiska Lantbrukarnas ledning anser dock inte att m?lkonflikten ?r n?got st?rre problem. ?n s? l?nge ?r det nog en riktig bed?mning, men i det l?nga loppet kan en f?rsvagad ekologisk identitet visa sig ?desdiger. Den l?ngsiktiga utv?g som organisationens ledning pekar p? ?r att stegvis sk?rpa normerna f?r vad som f?r r?knas som ekologiskt. Utan tvivel finns det en hel del att g?ra, eftersom dagens ekojordbruk i ett l?ngre tidsperspektiv inte kan betraktas som uth?lligt. Exempelvis har det minst lika h?g energif?rbrukning som det konventionella jordbruket. Om man kan finna l?sningar p? s?dana utmaningar kan ekojordbruket forts?tta att vara en spjutspets och d? kan det ?ven forts?ttningsvis g? att motivera s?rskilda bidrag och h?gre priser. 

N?r denna unders?kning s?tter punkt ?r 2000 var huvuddragen i jordbrukspolitiken fastlagda f?r flera ?r fram?t, b?de i Sverige och i EU. Det stod emellertid klart att en ?kad milj?anpassning av CAP kommer att tvingas fram, om inte annat s? f?r att ?terst?lla konsumenternas f?rtroende efter BSE-krisen. N?r den nya CAP-budgeten skall antas 2006 m?ste EU ha kommit fram till nya riktlinjer och diskussionerna kommer att bli intensiva fram till dess. En f?rsta etapp ?r den halvtids?versyn av Agenda 2000 som skall g?ras 2003. Att CAP i framtiden kommer att inneh?lla mer milj?villkor och satsningar p? ekologiskt jordbruk ?r ingen ogrundad gissning. Vid en EU-konferens i K?penhamn i maj 2001 antogs en deklaration om att EU b?r utarbeta en handlingsplan f?r ekologisk produktion, vilket omg?ende fick st?d av jordbruksministrarna. Vid toppm?tet i G?teborg i juni samma ?r uttalades att jordbrukspolitiken skall inriktas p? uth?llighet, bland annat genom att fr?mja ekologisk produktion. Kommissionens utkast till halvtids?versyn, som offentliggjordes i juli 2002, visade sig ?verraskande radikalt. Franz Fischler f?resl?r att direktst?den trappas ned med tre procent per ?r och att dessa medel g?r till milj?st?d och landsbygdsutveckling. Dessutom vill han l?gga om hela bidragssystemet. Ist?llet f?r st?d ?t produktionen skall varje g?rd f? ett samlat inkomstst?d p? villkor att grundl?ggande milj?- och djurskyddsnormer uppfylls. Med dessa f?rslag ?ppnas d?rren f?r ?nnu st?rre f?r?ndringar l?ngre fram.

I Sverige hade Ekologiska Lantbrukarna mot slutet av 1990-talet stort inflytande p? utredningar och beslut i de flesta fr?gor med anknytning till den ekologiska produktionen. I den allm?nna jordbrukspolitiken var d?remot organisationens p?verkan p? den svenska linjen fortfarande begr?nsad. Ett liknande m?nster kan iakttas p? EU-niv?, d?r synpunkter fr?n IFOAM:s EU-grupp hittills endast beaktats n?r det g?llt detaljregler f?r den ekologiska produktionen. N?r stora beslut som Agenda 2000 fattats har det varit m?ktigare intressen som avgjort. Kanske kommer f?retr?darna f?r det ekologiska jordbruket att kunna spela en mer framtr?dande roll n?sta g?ng och kanske kommer de d? att kunna p?verka annat ?n detaljfr?gor.

%D 2003
%K ekologiskt lantbruk, alternativodling, Alternativodlarnas Riksf?rbund, Ekologiska Lantbrukarna, policyn?tverk, jordbrukspolitik, CAP
%I Centre for Sustainable Agriculture
%L orgprints2836