Användning av feromoner för varning och bekämpning av vinbärsskottmal i svarta vinbär

Summary

Vinbärsskottmal (Lampronia capitella) uppträder som skadedjur i svarta vinbärsodlingar. Artens larver förstör under våren skottknopparna och vid höga populationstätheter kan skadorna medföra stora skördeförluster. Vid ekologisk vinbärsodling är arten mycket svår att bekämpa med nu tillgängliga medel och metoder. Bekämpning med hjälp av artens sexualferomon enligt förvirringsmetoden kan vara ett sätt att öka odlingssäkerheten för ekologiska odlare. Feromonerna kan användas även av konventionella odlare för att fastställa om och när ett bekämpningsbehov finns. För detta andamål behövs kunskap om samband mellan fällfångst och larvangrepp och kunskap om honornas äggläggningsperiod. Vinbärsskottmalens feromon har nyligen identifierats och kan användas direkt i fältförsök.
Projektet delas upp i följande delprojekt
1. Samband mellan fällfångst av vinbärsskottmal och angreppsgrad.I ca 8 odlingar undersöks sambandet mellan fångst av skottmal i feromonfällor och grad av larvangrepp följande vår. Inom respektive odling placeras feromonfällor på 2-4 platser med 2 fällor per plats och med stora avstånd mellan platserna. Antal malar i fällorna räknas av under malarnas flygtid. Följande vår tas skottprover för beräkning av grad av larvangrepp. Skottproverna tas i anslutning till de platser i odlingarna där fällorna varit placerade. Utsättning av fällor, avläsning av fällfångster och provtagning av skott görs av respektive odlare. Skottprover undersöks vid SLU Röbäcksdalen.
2. Äggläggningsperiod för vinbärsskottmal. Ett burförsök genomförs där par av nykläckta vinbärsskottmalar placeras i separata burar med tillgång till kartbärande vinbärskvistar. Kvistarna byts ut varannan dag, så länge honan lever, och karten undersöks med avseende på ägg.
3. Bekämpning av vinbärsskottmal med förvirringsmetoden. Bekämpning av vinbärsskottmal med förvirringsmetoden provas i fyra olika odlingar. Ingen kemisk bekämpning får förekomma i dessa odlingar. De fyra odlingarna kommer att behandlas enligt två olika metoder. I två av odlingarna används feromonfördelare av typen "plastrep", med liten feromonmängd per fördelare och litet avstånd mellan fördelarna (ca 1000 st/ha). I två odlingar används feromonfördelare av typen "plastpåse", med större mängd feromon per fördelare och större avstånd mellan fördelarna (ca 10 st/ha). Effekten av feromonbekämpningen mäts genom fångst i övervakningsfällor och bestämning av larvtäthet under våren (se delprojekt 1). Undersökningen pågår i samma odlingar under tre år. Kompletterande undersökning görs i en odling där vi kommer att undersöka över hur stort område de feromonavgivande "plastpåsarna" verkar. I denna odling sätts endast en sådan fördelare ut. Med olika avstånd från fördelaren sätts fällor ut som betats med levande, oparade honor (eller endast små mängder syntetiskt feromon). Fällor med enbart klisterbotten utgör kontroll.