home    about    browse    search    latest    help 
Login | Create Account

Deltagande forskning och nyckeltal på ekologiska gårdar

{Project} Deltagande forskning och nyckeltal på ekologiska gårdar. [Documentation and participatory learning on organic farms.] Runs 2002 - 2004. Project Leader(s): Svanäng, Karin, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU.

Full text not available from this repository.

Online at: http://ekoforsk.slu.se/en

Summary

Nyckeltal på ekologiska gårdar
Nyckeltal används för att kvantitativt beskriva ett lantbruksföretags miljöpåverkan (Bendz, 2001) och miljönyckeltal är framtagna bland annat för kväve (Gustafsson et al., 2001) och fosfor (Ivarsson et al., 2001). Hushållning av insatta åtgärder är viktigt både för miljön och för lantbrukaren. Nyckeltal är därför relevanta som beslutsunderlag när lantbrukarna vill mäta sig själva, bli bättre och lönsammare. Vill man undersöka hur väl växtnäringen nyttjas på gårdsnivå kan man beräkna nyckeltal med hjälp av växtnäringsbalanser. Visar balansen stora överskott finns risk att förluster uppkommer medan underskott kan vara en signal på att systemet inte är uthålligt på lång sikt.
Bakgrund
Projektet med nyckeltal ingår i SLU:s Ekoforsk-program för ekologisk fältforskning och består av lantbrukare från åtta ekologiska växtodlingsgårdar i Mälardalen. Lantbrukarna deltar i en deltagardriven forskningsgrupp som gemensamt tagit fram metoder för dokumentation inom växtnäring, energianvändning och arbetsåtgång.
Under 2003 har växtnäringsbalanser upprättats för kväve, fosfor och kalium på sju av gårdarna. Några av gårdarna hade även ett referensskifte där man förde körjournal samt noterade arbetsförbrukning. Jordarten på gårdarna var mellanlera till styv lera och tillgängligheten för fosfor var i regel lägre än för kalium (P-AL-klass II och III jämfört med K-AL-klasserna IV och V). Gårdarna odlade i huvudsak grödor för avsalu och hade gröngödsling på 25–35 % av totalarealen. Alla gårdar utom en hade ettåriga vallar. Några gårdar hade gödslat med Biofermjöl (7-9-0) under 2003. Beräkningarna utfördes med hjälp av STANK-modellen som är Jordbruksverkets program för växtnäringsberäkningar på gårdsnivå.
Kväve
Nyckeltalen för kväve varierade mellan -8 och +17 kg N/ha och år på gårdarna. Kvävet kom till allra största del från kvävefixering och byggde på uppskattningar av baljväxthalt i vallarna. Balansen kunde under vissa år därför vara negativ. På de tre gårdar som hade överskott var kväveeffektiviteten 71–87 %. En kväveeffekt över 70 % måste anses som mycket bra och visade att skördarna varit höga på gårdarna.
Fosfor
Fosforbalansen var genomgående negativ på samtliga gårdar utom i de fall där man gödslat med Biofermjöl (7-9-0). Nyckeltalen var mellan +6 till -10 kg P/ha och år. Gårdarnas växtföljder med djuprotade baljväxter kan öka tillgänglighet på fosfor i stora jordvolymer och även stabilisera jorden, samt ge bra markstruktur. Men på längre sikt kan återkommande underskott leda till låga fosfortal i marken. För en uthållig ekologisk växtodling är det därför viktigt att kunna ta tillbaka fosfor från samhället, t.ex. som Biofer.
Kalium
För kaliumbalansen visade alla gårdar ett underskott på mellan -7 till -10 kg K/ha och år. Behovet av kalium har ändå möjlighet att tillgodoses eftersom jordarna har högt lerinnehåll och kan årligen leverera kalium i tillräcklig mängd.
Slutsater
Nyckeltal kan förbättra lantbrukarens beslutsunderlag och ge ökad medvetenhet och insikt. Beräkningar av nyckeltal för kväve, fosfor och kalium under 2003 visade att nyttjandet av växtnäring på de undersökta gårdarna var god. För gårdar med överskott var effektiviteten hög (> 70 %). Underskott av växtnäring kan på sikt tära på förråden och detta är speciellt viktigt för fosfor som är förhållandevis svårtillgängligt i marken. Lantbrukarna överväger därför att tillföra organiska fosforgödselmedel och på de gårdar som tillfört Biofermjöl visade fosforbalansen ett klart överskott.
Referenser
Bendz, E. 2001. Miljönyckeltal inom jordbruket – ett sätt att beskriva företagets miljöpåverkan. Fakta Jordbruk Nr 4. SLU.
Gustafsson, K., Hallén, P. & Lindén, B. 2001. Kväve ur Miljönyckeltal: Kväve, fosfor, kadmium, energi och markpackning, s. 2–3. Fakta Jordbruk Nr 7. SLU.
Ivarsson, K., Mattsson, L., Rydberg, I. & Ulén, B. 2001. Fosfor ur Miljönyckeltal: Kväve, fosfor, kadmium, energi och markpackning, s. 4–5. Fakta Jordbruk Nr 7. SLU.

Summary translation

The aim of the project is to document current methods and management practices on organic farms. This information will then be analysed and different indicators of the environmental impact, resource use and food qualities will be calculated. The objective is to provide the farmers with both evaluations of their farm management and tools for decision-making to improve their practices.

EPrint Type:Project description
Keywords:miljöpåverkan, resursanvändning, livsmedelskvalitet, lantbrukare, växtnäringsbalanser, environmental impact, resource use, food qualities, farmer
Subjects: Knowledge management > Research methodology and philosophy > Systems research and participatory research
Knowledge management > Research methodology and philosophy > Specific methods > Indicators and other value-laden measures
Farming Systems
Research affiliation: Sweden > University SLU > CUL - Centre for Sustainable Agriculture
Research funders: Sweden > University SLU > Ekoforsk
Related Links:http://www.cul.slu.se/forskning/deltagardriven/index.asp
Location:Centre for Sustainable Agriculture, CUL
P.O. Box 7047   
SE-750 07 Uppsala
Karin.Svanang@cul.slu.se
Start Date:1 January 2002
End Date:31 December 2004
Deposited By: Fredriksson, Pelle
ID Code:7585
Deposited On:18 Feb 2008
Last Modified:20 Aug 2009 14:30

Repository Staff Only: item control page