home    about    browse    search    latest    help 
Login | Create Account

Åkerböna och smalbladig lupin i samodling med stråsäd

{Project} Åkerböna och smalbladig lupin i samodling med stråsäd. [Intercropping of narrow- leafed lupin and field bean with cereals for grazing or whole crop silage.] Runs 2002 - 2004. Project Leader(s): Boström, Ullalena, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU.

Full text not available from this repository.

Online at: http://ekoforsk.slu.se/en

Summary

Det grovfoder som idag används till nöt består framförallt av olika arter av gräs och klöver från fleråriga vallar. Baljväxterna i vallen fixerar luftkväve och bidrar därigenom med ett nödvändigt näringstillskott också till efterföljande grödor. För en ekologisk lantbrukare är det mycket fördelaktigt, både ur närings- och fodersynpunkt, att även ettåriga kvävefixerande grödor kan ingå i växtföljden.
Genom samodling av spannmål och trindsäd (t.ex. ärter) för helsädesensilering kan hela plantan skördas vid ett och samma tillfälle samtidigt som ett energi- och proteinrikt foder fås.
Trots att odling av spannmålsgrödor för helsädesensilering varit relativt vanlig i t.ex. Danmark har det varit ovanligt inom svenskt, konventionellt lantbruk. Inom ekologiskt lantbruk har metoden däremot använts i högre grad.
Av tradition utnyttjas vanligen kombinationen ärter/havre men även andra blandningar är möjliga. Risken för angrepp av ärtrotröta, Aphanomyces euteiches, gör att ärter inte bör återkomma mer än vart sjätte till åttonde år i växtföljden och det är därför av stort intresse att undersöka möjligheten att kombinera spannmålen med någon annan, kvävefixerande baljväxt.
Åkerböna (Vicia faba) och olika arter av lupin (Lupinus angustifolius, Lupinus lutea och Lupinus alba) är alla kvävefixerande men angrips inte av ärtrotröta och kan därför vara lämpliga ersättningsgrödor. De äldre typerna innehöll höga halter av alkaloider och tanniner som gjorde dem olämpliga som foder. De sorter som finns idag bedöms vara lämpliga som foder både till nöt och grisar.
Tidpunkten för skörd är avgörande inte bara för hur fodervärdet påverkas utan också för lättheten/svårigheten att ensilera materialet. Den ogräskonkurrerande förmågan hos olika kombinationer av stråsäd och baljväxter kommer att vara varierande. Smalbladig lupin (blålupin) anses ha svag konkurrensförmåga mot ogräs i tidigt skede, medan åkerböna är mer konkurrensstark.
I projektet studeras effekten av ogräsharvning på samodling av åkerböna, smalbladig lupin, vårvete, havre och korn i olika kombinationer och där skörd sker vid två tillfällen. Även vallinsådd ingår i försöken.

Summary translation

The aims of the project is to study the effects of weed harrowing and time of harvest on faba beans, lupins, spring wheat, oats and barley intercropped at various combinations

EPrint Type:Project description
Keywords:helsädesensilering, samodling, ogräsharving, konkurrensförmåga, intercropping, harrowing before and after emergence, weed competition
Subjects: Crop husbandry > Production systems > Pasture and forage crops
Crop husbandry > Production systems > Cereals, pulses and oilseeds
Crop husbandry > Crop combinations and interactions
Crop husbandry > Weed management
Research affiliation: Sweden > University SLU > Crop Production Ecology
Research funders: Sweden > University SLU > Ekoforsk
Location:Department of Crop Production Ecology, SLU
P.O. Box 7043
SE-750 07 Uppsala
Ullalena.Bostrom@vpe.slu.se
Start Date:1 January 2002
End Date:31 December 2004
Deposited By: Fredriksson, Pelle
ID Code:7568
Deposited On:31 Mar 2008
Last Modified:20 Aug 2009 14:30

Repository Staff Only: item control page